Vad är kunskap? Det finns förstås många svar på den frågan. En av de mer pragmatiska, och förenklade, är att kunskap är förenkling. I den betydelsen blir också kunskap en slags förmörkning, vilket är tvärtemot modernitetens kunskapsmetafor som handlar/handlade om upplysning. Förenkling är att förmörka den egentliga komplexiteten.
Sanning är en batteridriven leksakshelikopter som fångats av vinden och sakta avlägsnar sig från mannen med fjärrkontrollen.
Heder är det enda som i sanning skiljer människoapan från naturen.
Aforismen tvingar författaren att bygga en ny hydda och börja skicka ut röksignaler till främmande stammar.
En dator är en antropomorf maskin. Internet är ett nätverk av datorer. Vi skapade Internet för att lösa datorernas ineffektiva ensamhet. Ensamma datorer är lika hjälplösa och utsatta som ensamma människor. Internet ger datorerna ett socialt rum att agera i. Men eftersom datorerna fortfarande befinner sig i en ytterst primitiv utvecklingsfas, måste vi kommunicera för, om och genom dem som vi gör med små barn. Det gör att Internet ännu så länge har ett uttryck som påminner om en sandlåda.
Socialism är en utopi om ett tillstånd där människan har överskridit sina egna förmågor till empati och heder. I detta förhöjda tillstånd är tanken att vi människor ska fördela produktion och konsumtion rättvist ungefär som en bror och en syster använder linjalen för att dela chokladkakan i två delar. Problemet med att båda parter försöker förskjuta linjalen till sin egen fördel löser socialismen genom STATEN. Staten är en maktkonstruktion som objektivt ska styra så att linjalen inte glider till det ena syskonets fördel. Staten sägs bestå av båda syskonen tillsammans, men det grundläggande problemet är att ingen av dem innerst inne ser sig som delaktig. Konstruktionen staten blir alltid en yttre part utan empati och heder, med alltför stor och självständig makt.
Kapitalismen är ett monetärt maktsystem där producenter och konsumenter i bästa fall når en slags jämvikt genom ömsesidigt beroende. Kapitalismen är skapad ur förståelsen att människan är en i huvudsak revirbetonad, egenkär varelse som inte är kapabel att leva och utvecklas tillsammans med oliksinnade, utan att frivilligt låta otydliga maktkonstruktioner leda våra handlingar. Utan maktsystem som kapitalism skulle vi helt enkelt ha ihjäl varandra. Just i denna stund på jorden kan vi förmodligen inte överleva utan kapitalismen. Kapitalismen är vår tids Noaks Ark och vi själva är de djur som befolkar arken.
Ironi är samtidens tvärspråkliga fruktskål.
Detta är en samling omdefinitioner av aktuella begrepp. I någon mening är aforismerna en sorts dekonstruktioner av lexikala begrepp. Men i första hand är de ett försök att använda korta stycken av ironi för att röka ut intressanta betydelser ur aktuella filosofiska och samhällsinriktade begrepp. Aforismerna är hämtade ur en närmast löjligt stor tro på personen och en olycklig misstro mot vår förmåga att vända den personliga kraften till en gemensam, socialt hållbar, utveckling. Aforismerna är numrerade. Rubrikerna är nyckelord snarare än titlar och vissa begrepp återkommer.
loading…
