Kära Spotify… Du har forsat in i mitt liv med ditt enorma flöde av underbar musik. Du finns alltid med mig var jag än går, alltid färdig att ösa ur dina musikaliska gömmor.
Men varför kan du inte bli sams med dina “ovänner”?
Jag tänker på finsmakarskivbolag som ECM med sina långa, komplexa men ack så underbara musikupplevelser. Jag förstår varför de anser att Spotify är en dålig affärsidé för sin musik. Spotifys affärsmodell med löjligt låg månadskostnad för premium-medlemmar passar det korta, snabba, ombytliga musik-lyssnandet. Den passar inte en konstform som kräver en avsevärd investering i uppmärksamhet i varje enstaka lyssning (med den nuvarande prismodellen åtminstone).
Problemet tycks vara en sorts paradox. De som använder Spotify för sporadisk strölyssnande vill naturligt nog inte betala särskilt mycket. Kanske fungerar detta ändå för populär musik i och med att de får så många lyssningar. Vi som lyssnar intensivt på smal musik räcker förmodligen inte till för att ge de specialiserade skivbolagen och artisterna skälig ersättning.
Paradoxen är förmodligen olöslig i en och samma tjänst. Frågan om det inte krävs en helt annan tjänst av ett annat företag för att lösa upp paradoxen. Kanske behövs det en streamingens Manfred Eicher (ECM) eller Robert von Bahr (BIS) för att lyckas kombinera kreativitet och passion med uppfinningsrikedom, affärssinne och mod.
loading…
